Vissa dagar går ganska mycket åt helvete

Alltså vilka dagar man kan ha ibland. Det kan börja med att man inte har några rena kläder för att man bor på landet utan tvättmaskin och vart för lat för att handtvätta. Sen sätter man sig på en buss åt fel som leder till att man kommer för sent till ett viktigt möte. När man äntligen tror man ska få åka hem och bara slappna av, då kanske bussen eller tåget eller som i mitt fall; taxin kommer 1,5 timmar för sent och du får sitta på ett stort köpcentrum o vänta med ett ansikte som ser ut som en clowns för att du mitt i ditt  uttråkade tillstånd provat smink på Coop.
Räknandes till säkert 50 förbipasserande kvinnor med fula rosa band på sig som bara gäckar mitt minnes-centra. Jag vill ställa mig upp och skrika HÄR ÄR JAG, JAG ÄR JAG OCH INGET ROSA JÄVLA BAND. JAG ÄR INGEN SIFFRA, INGET FORSKNINGS-OBJEKT. JAG ÄR HÄR MITT IBLAND ER. Jag vet det väl ska signalera att jag har stöd, men jag känner bara tvärtom.
O sen när taxin väl kommer och man kört ut på landet då kör man ner i diket så att man får gå med sina tunga matkassar sista biten hem. När man väl kommer hem känner man en obehaglig doft och upptäcker att ens katt bajsat på golvet och en annan spytt i sängen.  Men jag flyter med. Hoppsansa och upp igen. Bortom krönet väntar guld.


Ta hand AUM er